2011 - 2024

2011 föddes min första son To*. Det var en obeskrivlig lycka i mitt liv, då arbetade jag på Delta Plast i Åstorp (ständig natt). Mitt första dåliga hjärnproblem började 2011-08 då jag blev uppsagd från Delta Plast efter att jag varit provanställd i 5 månader 3 veckor och 4 dagar. Hade jag varit kvar 1-2 dagar till hade jag blivit tillsvidareanställd.  Men ja jag kände att dem hade det i system, då jag fick höra av mina kollegor 1 vecka efter mitt avslut, att det hade kommit en ny anställd person 3 dagar efter att jag slutade på 6 månader provanställning. 2011-09 skiljdes jag och To* mamma. Och jag flyttade tillbaka till Helsingborg. 2011-11 fick jag nytt arbete (tillfälligt). Alltså 3 månaders anställning. 2012-02 började jag på en vuxenutbildning i Landskrona som jag sökte genom arbetsförmedlingen. Internationell Svetsare & plåtslagare, när jag sökte utbildningen berättade min studie & yrkesvägledare att om jag fullföljer hela utbildningen så betalar AF min licenser. Dock efter 6 månader under utbildningen så upphörde AF HBG & Lernia vuxenutbildning kontraktet upp. Så det jag hade blivit ''lovad'' att få mina licenser när jag avslutar utbildningen, upphörde den dagen. Och som arbetslös med A-kassa, studerande. Hade jag inte möjlighet att betala både hyra, underhåll, mat, buss/tåg kort & även lägga pengar på några licenser för 25 000 kr. Men jag fullföljde ändå utbildningen då jag fick alla certifikat och en godkänd vuxen gymnasie utbildning*. Och utan licenser blir det jätte svårt att få ett arbete. Då när jag var Klar med utbildningen var det inga företag som var intresserad av en nyexaminerad Svetsare utan licenser. Dock under 2012 träffade jag min nuvarande Fru så det var ett fint ljus i mitt liv. 2013 började jag jobba hos min pappa på Ica maxi, var timanställd och jobbade mycket kvällar och helger så ofta jag kunde, plus att jag vi hade min son To* varannan helg :). 2014-10 var jag på ett möte på AF angående ett nytt arbete med start 2015-01. Företaget var DHL i Klippan, och jag som inte hade körkort, blev det lite omständigheter. Men kom alltid i tid, och var nästan aldrig sjuk. (4 tillfälle på 3 år).

Även om jag var tillsvidareanställd på Bemanningsföretaget, så blev det mycket up and downs under tiden. Fick det på papper att min anställning gällde 9h/dygn. Alltså Heltid men att arbetsgivaren fick pyssla hur dem ville med min arbetstid/dag, tjänsten var på dagtid utan helg. Dock Fick jag ett sms dagen innan efter klockan 18.00 hur jag jobbade dagen efter. Så höll det på i 3 år. Väldigt stressigt och utmattande.  Ja! ni läste rätt inget schema på 3 år. Trots detta jobbade jag ''normalt'' dessa tider alltid under veckan.. Mån: 06 -14 , Tis: 14-22 , Ons: 09-18 , Tors: 06-14 & Fre: 14-22. 2016 fick jag mitt körkort och även mitt barn nr 2 föddes Ti* väldig lyckliga vi var att få en solstråle i våra liv en liten tös Ti*. 2017 Sökte jag ett nytt arbete på Höganäs AB (vikariat) 1 år. Erbjudande om dagtid mån-fre, fasta tider och bra lön. 1 vecka efter jag sökt jobbet fick jag komma på intervju, allt kände väldigt bra, komma hem till kommunen jag är uppväxt i och även komma till ett företag som har fasta tider och ett bra omdöme om sig. 3 veckor efter intervjun fick jag ett telefonsamtal tjänsten är din om du vill ha den. Jag blev helt varm och lycklig. Äntligen skulle mitt liv då en ny vändning uppåt, Kunna planera sitt liv mer. Jag kom överens med min chef på bemanningsföretaget att använda pappa dagar & semester som en form av uppsägning så behövde inte återgå till arbetet i Klippan. Började på Höganäs 2018-01 som vikariat, 2019-01 var jag tillsvidareanställd. 2019-05 Skulle det ske varsel på Höganäs AB och jag var så orolig att jag skulle förlora mitt arbete, allt med det ekonomiska osv. Trots att min chef på den tiden förklarade för mig att Magnus du behöver inte vara orolig. Så har man ändå någon form av oro som ligger och gror även bakomvarande stress och oro som varit en dörr på glänt i mitt psyke. 2019 - 09 fick jag 3 panikångest attacker bakom ratten när jag körde på väg 111, dock är jag en ovan förare, och mycket i tankarna, stress och det ekonomiska tänket. Dessa 3 attacker fick jag under 1 månads tid, vid dessa tillfälle så var kändes det som att alla kläder satt fastklistrade på kroppen, tryck över bröstet alltså svårt att andas och att få bakomvarande fordon blinka med helljus och även tuta på en även att man håller hastigheten som står på skylten. Av detta blev jag också uppjagad och panik utlöstes.  2019-10 Blev jag sjukskriven för utmattning och även drabbats av psykisk ohälsa. Aldrig varit med om något liknande innan. Hela mitt liv förstördes under 1 månad. Från att kunna köra överallt, vara social, inte känna någon ovanlig rädsla för något speciellt utan ta nästan allt med en klackspark, till att bli som ett kolli i hjärnan. Under denna tiden gick jag på tunga mediciner så som Oxascand och setraline. Ångest dämpande. Fick även sömntabletter jag kunde använda om jag behövde. Och ja det behövde jag.. Vaknade mitt i natten, svettig, skakig och grät obehindrat, kunde inte förklara varken för mig själv eller min fru varför. Under denna månaden träffade jag 4 olika psykologer som skulle hjälpa mig komma på fötter igen, inom företagshälsovården, vården i Helsingborg och även Doktor.se.. Alla jag pratade med fick jag berätta samma historia för och verkade inte som min info skrev ner utan bara pratades om. 9 av 10 samtal fick jag höra, hoppa upp på hästen igen, ta tjuren i hornen. Utsätt dig så mycket som möjligt. Och jag kan ärligt säga att jag försökte med allt inte bara under den månaden utan fortsätter fortfarande 5 år senare. Är fortfarande inte psykisk hel men försöker exponera mig så mycket jag kan. Och får liknande känslor fortfarande dock inte lika kraftiga. 2021 träffade jag en psykolog och en läkare som gjorde väldigt många tester detta resulterade i att jag fick diagnosen GAD. Och till viss mån kan jag bli av med mycket av den psykiska ohälsan jag lever med än idag, men helt och hållet hel kan jag inte bli, så vitt jag vet. GAD: (Generalized Anxiety Disorder) -

Grunden för diagnos enligt DSM-5 är en överdriven rädsla och oro inför ett antal olika vardagliga händelser och aktiviteter (ofta gällande hälsa, ekonomi, familj, skola, arbete) flertalet dagar under minst sex månader med svårigheter att kontrollera oron.

Minst tre av följande sex delsymtom skall finnas:

• Rastlöshet, uppskruvad och på helspänn

• Blir lätt uttröttad

• Koncentrationssvårigheter eller att bli tom i huvudet

• Irritabilitet

• Muskelspändhet

• Sömnstörning (svårt att somna, täta uppvaknanden eller orolig och otillfredsställande sömn)

Symtomen ska orsaka signifikant lidande eller försämrad funktionsnivå. De ska inte vara orsakade av droger eller av någon somatisk sjukdom, till exempel hypertyreos. Ingen annan psykiatrisk diagnos (paniksyndrom, tvångssyndrom, separationsångest, PTSD, vikträdsla vid anorexi, hälsoångest eller rädsla för innehåll i vanföreställningar) får bättre förklara symtomen.

Det som hjälpt mig mycket är att acceptera mitt mående, inte utsätta mig för mycket, ta det i väldigt små etapper. Exponera så ofta jag känner jag vill, prata om mina besvär med alla möjliga dock tror jag mina kompisar tycker det är jobbigt många gånger då dem inte varit med om något liknande eller vet hur dem skall agera, podcast och även dataspelande har hjälpt mig mycket att må bättre.

Mitt barn nr 3 Te* föddes 2021 och det var också ett stort ljus i mitt liv <3.

Jag hoppas min historia väckt en förståelse. Mvh // Magnus K